Crossing Keys bildades 1994 ur askan av Åmålsbandet Kelly Tires & The High Flyers. Inledningsvis bestod Crossing Keys av i stort sett samma medlemmar, förutom Kelly Tires sångare och gitarrist, Thomas Andersson, som hoppade av för att spela med ett annat band. Han ersattes av gitarristen Torbjörn Carlsson med förflutet i en lång rad svenska band inom nästan lika många genrer. Övriga medlemmar i bandet från starten var Tomas Odhner, Stefan Schullström, Peter Nilsson, Lars-Olof Ottosson, samt Niklas Dahlman. I Kelly Tires & The High Flyers hade killarna spelat amerikansk västkustrock, under namnet Crossing Keys ändrades genren till modern countryrock i stil med The Eagles, Little Texas, Vince Gill och liknande artister.
Efter ett halvår tackade Torbjörn Carlsson för sig eftersom det var svårt att få tiden att räcka till. Han ersattes av Jimmy Östlund från Pal Ritz & The Piccolos. Några månader senare gick bandet in i Memoria studio och spelade in låten ”She’ll cry later”. Resultatet blev inte riktigt som det var tänkt och inspelningen lades åt sidan och bandet koncenterade sig istället på konserter. 1995 hade Niklas Dahlman svårt att få tiden att räcka till och tackade även han för sig i bandet. Då lockade Jimmy Östlund med sig Dan Magnusson från Pal Ritz & The Piccolos.
Den nya sättningen fick ett något tyngre sound och 1996 gick Crossing Keys på nytt in i studio, denna gång i Grästorp. Men precis innan bandet skulle spela in låtarna hoppade organisten Lars-Olof Ottosson av, men inspelningsarbetet gick vidare ändå.
Bandet hade tre låtar med sig till studion. Två egna och en cover, det var ”You’re not the only one” skriven av Jimmy Östlund och Per Skjervik samt ”Old memories” av Tomas Odhner och Peter Emery. Dessutom innehöll singeln en cover på Larry Stewarts ”Alright already”. Singeln genererade en del radiospelningar, men i övrigt hände inte så mycket.
Under en rad av år fortsatte bandet sedan att göra en handfull spelningar varje år samtidigt som några medlemmar kom och gick. Dan Magnusson slutade och ersattes av Johannes Brodén på trummor. Efter några år utan keyboard blev Robert Herou medlem i Crossing Keys och när han slutade några år senare ersattes han i sin tur av Mark Tholin.
I slutet av 1990-talet när Crossing Keys inte gjorde särskilt många spelningar per år var bandets sångare, Tomas Odhner, under några år medlem i Inger Nordströms Rhinestone Band.
De hade lärt känna varandra redan i mitten av 1990-talet när Inger Nordström och hennes band var ohotade på den svenska countrytronen. Som medlem i Inger Nordströms band fick Tomas Odhner uppleva en hel del och bland annat turnera i USA. Efter en spelning på en USA-turné kom en kille fram till Thomas och berättade att han hade en låt som var som gjord för Tomas Odhner sätt att sjunga. Killen undrade om han fick skicka över den till Tomas, och visst fick han det. Killen ifråga var Bill Lloyd, just då hade Tomas inte riktigt koll på vem han var… men nu vet han.
Bill Lloyd slog igenom som ena halvan av duon Foster & Lloyd, den andra medlemmen var Radney Foster. Efter några år splittrades duon, Radney Foster satsade på en solokarriär, som går riktigt bra, och Bill Loyd satsade på låtskrivande och har även varit spelat med band som Poco, Marshall Crenshaw Band samt Buck Owens och producerat artister som Carl Perkins och Ray Davies, men det är som låtskrivare han har blivit riktigt stor. Artister som Martina McBride, Hootie & The Blowfish, Keith Anderson och Trisha Yearwood, för att nämna några få, har spelat in hans låtar.
Låten Bill Loyd skickade till Tomas Odhner var ”That just about says it all”. Den blev liggande i datorn hos Thomas Odhner i många år innan bandet på allvar bestämde sig för att spela in ett album. Då plockade killarna fram låten och insåg snabbt att det är en låt med stor hitkänsla, åtminstone på den amerikanska marknaden. När killarna i bandet var nöjda med låten skickade de över den till Bill Lloyd för att se vad han tyckte och det blev tummen upp direkt. Bill Lloyds medförfattarwe, Pat Terry, gillade också låten – och soundet, så han skickade över fler låtar som han skrivit tillsammans med Frankie Vinci, så inför arbetet med debutalbumet hade bandet en handfull riktigt bra originallåtar från USA att välja mellan.
Arbetet med att spela in debutalbumet började hösten 2008 och fortsatte med jämna mellanrum under 2010. Det amerikanska materialet till albumet har sedan fått sällskap av några egna låtar, så när albumet nu är klart innehåller tio låtar. Vid sidan av studioarbetet har bandet fortsatt att utvecklas som liveband och samtidigt fått ett lite tuffare sound.
- Det är kanske vårt problem, säger Peter Nilsson, vi är lite för tuffa för de som vill ha traditionell country i Sverige, samtidigt får vi inte riktigt chansen att komma in på andra scener eftersom vi anses vara ett countryband.
När Crossing Keys, med då relativt nye keyboardisten Daniel Karlsson i bandet, vann country-SM i klassen countryrock 2008 fick killarna ett bevis på att de var på rätt väg. Det var också då de bestämde sig för att börja spela in ett album.
- Men vi bestämde oss redan från början för att vi skulle ta det lugnt och inte stressa fram ett album. Hellre vänta lite och få ett bra resultat, säger bandets trummis Johannes Brodén.
Med jämna mellanrum har killarna sedan varit i Skara och spelat in albumet låt för låt. Nu, ungefär två och ett halvt år senare är albumet klart. För att fira det blir det en releasekonsert på Arena Karlberg skärtorsdag 21 april 2011.
Nu var arbetet med albumet inte det enda som hände efter SM-segern. Crossing Keys fick chansen att kompa amerikanska countryartisten Van Preston på hennes Sverigeturné och senare också vid en konsert i Paris. Van vem? Jo, Van Preston en ung tjej från Kentucky som flyttade till Nashville för att slå igenom. Efter några skrala år fick hon ett litet genombrott – i Europa 2006, och i slutet av samma år började även amerikanska radiokanaler spela hennes låtar.
Hennes debutalbum ”Van Preston”, producerat av Nashville-hitmakaren Greg Crowe, nominerades till årets countryalbum 2007 av ECMA (European Country Music Association) och i maj 2007 var Van Preston rankad på 4:e plats som independent artist av 800 europeiska radiostationer.
Att Van Preston var nöjd med Crossing Keys som kompband märks när hon kommentar Åmålsbandet med följande ord:
- Detta svenska band är till och med bättre än mitt eget band hemma i USA.
Det har pratats lite löst på ett nytt samarbete, men i dagsläget finns ingenting bestämt.
